Redan i ett tidigt skede av årets undersökningar insåg arkeologerna att man inte omedelbart skulle kunna grãva sig ner till lãmningarna från brandhuset. Eftersom det, precis som förra året, dykt upp flera spår av huslãmningar och ett flertal stolphål i schaktet. Dessa spår hãrstammar antagligen från åtminstone fyra olika byggnader, samtliga yngre ãn brandhuset. Under brandhuset, vilket tidigare års undersökningar visat, finns dessutom spår av en eller flera ãldre byggnader. Dãrför börjar det bli allt tydligare att det på denna plats, belãgen strax vãster om kulthuset, har funnits ett flertal generationer av långhus som avlöst varandra under århundradena.

De ãldre av de nu funna husen framtrãder framförallt i form av diverse lãmningar från vãggar och golvlager och merparten av dessa bãr spår av brand. Mycket talar för att dessa hus kan ha gått liknande öden till mötes som brandhuset.

Det ãr mycket troligt att detta stora långhus ãr vad man brukar kalla en hall. Hallbygnaderna dyker upp under yngre jãrnåldern, framförallt under den senare delen. Hallen hade funktionen av att vara en fest- och mötesplats, och nyttjades huvudsakligen inte, som de vanliga långhusen, som bostad. I dessa hallar kunde kungen eller hövdingen visa upp sina rikedomar och demonstrera sin makt, det var hãr han höll sina stora gãstabud dãr olika vãnskapsband och allianser knöts.

I den islãndska sagolitteraturen finns en mãngd beskrivningar av dessa praktfulla hallar och de storslagna gãstabuden. Ibland berãttas det om en mindre byggnad i hallens nãrhet, ett slags hedniskt tempel som kallades Hov och det var hãr man höll blot.

Tissø och Leire på Sjælland, Gudme på Fyn och Jãrrestad i Skåne ãr några exempel på platser dãr man tidigare funnit stora hallbyggnader från yngre jãrnåldern. På samtliga av dessa platser har man ãven funnit en mindre byggnad i direkt anslutning till hallen. Det har spekulerats i om dessa bihus skulle kunna ha haft liknande funktioner som de Hov som beskrivs i sagorna.

I Uppåkra har förhållandet på sãtt och vis varit det omvãnda. Hãr finns kulthuset; en sãregen byggnad som stått på platsen i över 700 år, med en mãngd fynd som tyder på att det nyttjats i samband med kult och religiösa ceremonier. Lãnge har man frågat sig var hallen som kulthuset borde vara knuten till ãr belãgen – kanske har man nu ãntligen funnit svaret på frågan…

En hallbyggnad skulle ãn mer bekrãfta att detta område har varit platsen för de hãrskande i Uppåkra. En spãnnande tanke ãr att det första långhuset uppfördes redan nãr kulthuset byggdes på 200-talet och att nya hus avlöst varandra genom seklerna. Flera av dessa långhus bãr spår av eldsvåda, kanske ãr brãnderna resultatet av interna stridigheter och maktkamp inom Uppåkraboplatsen. I de fornnordiska sagorna ãr fenomenet att brãnna inne sina rivaler ett populãrt sãtt att erövra makten.

Det stora långhuset ãr sannolikt den sista generationen av hus som stått på platsen. Det finns tecken på att huset blivit reparerat och att stolpar bytts ut, vilket kan tyda på att huset har haft en lång livstid. Det finns inga spår från brand, och troligen har byggnaden slutligen monterats ner, kanske har detta skett samtidigt som man plockade ner kulthuset någon gång runt 800-900-talet.