Så har sãsongens utgrãvningar i Uppåkra kommit igång. Undersõkningarna som varar mellan den 2 juni och den 15 augusti bedrivs, precis som fõrra året, av Karl-Magnus Lenntorp, Ola Magnell och Birgitta Piltz-Williams. Senare till hõsten kommer ãven studenter vid Arkeologiska institutionen i Lund att ha seminariegrãvningar ute på platsen.

årets arbete kommer fõrst och frãmst att fokusera på att fortsãtta undersõkningarna av det så kallade brandhuset, vars õstra kortsida grãvdes ut fõrra året. Detta långhus fõrstõrdes i en eldsvåda någon gång under 400-talet. Vid fõrra årets undersõkningar framkom att minst tre mãnniskor fallit offer fõr branden och mycket tyder på att det fõrekommit någon form av våldshandlingar i samband med eldsvådan.
(Lãs mer om fõrra årets undersõkningar i Veckodagboken 2007)

Ambitionen ãr att man senare i sommar ãven kommer att hinna titta nãrmare på en så kallad hålvãg belãgen i boplatsens sydvãstra del. Denna vãg, som går i syd-nordlig riktning, ligger strax vãster om den nuvarande vãgen, och kan mycket mõjligt vara en del av den gamla vãgstrãckningen genom boplatsen. Spåren av vãgen framkom vid en så kallad mikrotopografisk undersõkning som genomfõrdes av Nils Christian Clemmesen fõrra året.

Undersõkningarna har inletts med att man har schaktat bort ploglagret på ett område som mãter cirka 8 x 30 meter. I den õstra delen av schaktet finns fõrra årets utgrãvningsplats med kortsidan av långhuset. Schaktet strãcker sig sedan vãsterut fram till den befintliga byggnad som kallas "svinahuset" och som ligger ovanpå det område dãr man på 1930-talet påtrãffade den vãstra gaveln av ett långhus. En av fõrhoppningarna med årets utgrãvning ãr just att man, genom att undersõka husets mittsektion, ska kunna knyta ihop de båda hussidorna och få bekrãftat att de utgjort var sin ãnda av ett õver 40 meter långt långhus.


Vår ambition ãr att hãr på sidan regelbundet återkomma med rapporter om hur sommarens undersõkningar fortskrider.

Har ni frågor eller kommentarer kontakta lawenius@uppakra.se

 


Ola Magnell och "gãstarkeolog" Michael Larsson i fãrd med att undersõka ett område med stenpackning som lõper tvãrs õver schaktets vãstra del. Mõjligtvis ãr det resterna av en forntida vãg.



Ett par glasskãrvor, troligtvis från en dryckesbãgare. Eventuellt tillverkad i Vãsteuropa, 5-700-tal.



En hõrntand från en gris. Det anmãrkningsvãrda ãr att tanden ãr från en galt, men vid ungefãr ett års ålder har en hormonell fõrãndring intrãffat så att tanden ser ut att likna utvecklingen hos en suggas tand. Den troligaste fõrklaringen till detta ãr att grisen blivit kastrerad. Detta har man gjort fõr att gõra djuret fogligare och ãven fetare. Fõrra året fann man en kãke från en ovanligt stor gris, som fõrmodligen ãr resultatet av vildsvinsinblandning. Dessa båda exempel tyder på att man i Uppåkra kan ha experimenterat med djurhållning och avel.